Det är inte hans kärlek som är vidunderlig – men han själv, Hercule Barfuss. Alltsedan han föddes på ett glädjehus 1813 har han väckt människors fasa med sin vanställdhet. Han är också dövstum, men har fått en sällsynt gåva – förmågan att läsa andras tankar. Den skänker honom ett våldsamt och märkligt öde, och farliga fiender…

I denna återkomst som bred berättare kombinerar Carl-Johan Vallgren på sitt omisskännliga sätt det fantastiska med det historiska. Vi besöker kloster och dårhus, Vatikanen och varietésällskap, Swedenborgianer och salonger, och får inblick i framväxten av de dövas språk. Men först och främst är detta en förunderlig kärleksroman; Hercule Barfuss glömmer aldrig den flicka som föddes på bordellen samma natt som han, och samhörigheten med henne blir ledstjärnan för hela hans liv. (texten från bokens baksida, omslagsbild från förlaget Bonniers hemsida)