Inget bibliotek är en ö - om små biblioteks behov av infrastruktur (manuskript)
Christina Flemming
bibliotekschef
Malax kommunbibliotek, Finland
Inget bibliotek är en ö?
Små bibliotek har behov av en fungerande infrastruktur, dvs tillgång till större samlingar, bättre service, kompetens och kontakter. Det kan lösas på många sätt:
- i Finland har biblioteksnätverken, frivilligt regionalt samarbete mellan små kommuner, blivit en fungerande modell för många små bibliotek under 1990-talet
- 1/3 av landets 455 kommunbibliotek hör till något regionalt biblioteksnätverk med gemensamt dataprogram.
- mer än 2/3 av de 40 kommunerna med svensk majoritet hör till ett biblioteksnätverk - därför att det inte har funnits färdiga acceptabla tvåspråkiga datalösningar.
Nätverkens Finland
Undervisningsministeriet har inom ramen för Programmet för det finländska informationssamhället uppmuntrat och finansierat en del av nätverksutvecklingen och framförallt användningen av Internet.
- Experimentbiblioteket Kabelboken vid Helsingfors stadsbibliotek har inspirerat många bibliotekarier.
Tack vare de många workshops som Kunskapens hus ordnat runtom i Finland har biblioteken förstått att det är tillåtet att experimentera.
Internetkataloger - Fredrika
Finlands första Internetbibliotekskatalog publicerades 15.12 1995. Det var nätverkskatalogen Fredrika, gemensam för idag 13 finlandssvenska tvåspråkiga kommunbibliotek. Följande Internetkataloger var också finlandssvenska: Lukas i Västnyland, Katrina på Åland - och först därefter kom Helsingforsregionens katalog Plussa. Idag finns många finländska kataloger på Internet. En kommun är tvåspråkig om 8 % eller 3000 invånare har minoritetens språk (svenska/finska). Ca 6 % av Finlands befolkning är svenskspråkig. Finlandssvenskarna bor längs kusterna i Österbotten, Åboland, Nyland och förstås på Åland.
Fredrika-nätverket
Fredrika-nätverket är en föregångare på många sätt inom den finländska biblioteksvärlden: det är uppbyggt utgående från bibliotekens egna behov och med tre datafirmors stora intresse och tekniska expertis. Nätverksorganisationen är demokratisk . Utgångspunkt: ett frivilligt samarbete mellan självständiga bibliotek med likartade verksamhetsförutsättningar. Vi talar samma språk.
- Nätverket är demokratiskt, med vald ordförande bland de deltagande bibliotekscheferna, och många protokollförda möten per år..
- Kort steg mellan planering i nätverket och genomförande i egen kommun - den lilla kommunens och bibliotekets stora fördel.
1990 och 1998 - Malax före och med Fredrika
Sedan 1990 bibl chef i tvåspråkiga kommunen Malax: 5 800 invånare och 4 bibliotek, 89 % svenskspråkig befolkning. Bibl har 4,3 anställda, årlig utlåning på 80 000 ex, 41 000 besök, budget 1,2 milj FIM.
Då var biblioteket inte alls datoriserat. Nu är pcn och Internet oumbärliga dagliga verktyg.
Då skickades alla fjärrlånebeställningar till det överbelastade landskapsbiblioteket. Nu fjärrlånar vi mest från de andra biblioteken inom Fredrika, vid behov från andra bibliotek.
Då fick en fjärrlånebeställning från Malax stå i kö (landskapsbibl). Samma bok kunde stå i hyllan tex i grannkommunen - men det visste ingen. Nu kollas först tillgängligheten inom Fredrika, efter det landskapsbibl eller andra bibliotek.
Exemplet Fredrika och Malax
Då existerade inga gemensamma projekt och inget samarbete. Nu har vi mycket samarbete inom nätverket, alla bär ansvar för den gemensamma databasen.
Vi initierar, planerar och deltar i gemensamma projekt. Projektet Bottniska bibliotek i nätverk med Västerbottens länsbibliotek, de västerbottniska kommunbiblioteken och Vasa stads/landskapsbibliotek har hunnit långt. Biblioteken deltar i mån av intresse och möjlighet. Tre seminarier har hållits.
Deltar i projektet Vasa läns elektroniska bibliotek, som sedan 1994 försökt vara en gemensam plattform för folk- och forskningsbibliotek, svenska och finska, i regionen.
Nätverket och samlingarna
Vi har tack vare nätverket tillgång till mycket större samlingar: i Malax finns ca 70 000 böcker, inom Fredrika ca 1 miljon, varav ½ i den gemensamma databasen. Fjärrlånesamarbetet är frivilligt, ett bibliotek kan vägra att låna ut böcker. Vi har skriftlig gemensam överenskommelse om utlåningsprinciper inom nätverket.
Vi har ingen gemensam anskaffningspolicy. Bibliotekens anskaffningar utgår från lokala behov. Policyn är nu indirekt synlig via Internetkatalogen.
Nätverket och servicen: kataloger, information
Tack vare vårt nätverk är katalogen åtkomlig och sökbar för andra bibliotek internt - sedan 1993. Sedan 1995 är katalogen åtkomlig och enkelt sökbar för vem som helst via Internet. Äntligen ser alla vad biblioteket har i sina samlingar - bibliotekens demokratiska funktion!
Utan Fredrikasamarbetet hade knappast något av kommunbiblioteken kunnat publicera sin egen katalog på Internet - av tekniska, datasäkerhetsmässiga och ekonomiska skäl. Biblioteken och de dataansvariga i kommunerna har undvikit mycket trubbel tack vare att Internetkatalogen är hos en datafirma och att vi inom nätverket kan ge varandra support.
Nätverket och servicen: fjärrlån, referensservice
Fredrikabiblioteken har använt intern elektronisk post sen 1992 för bl.a. frågor av typ: Har någon ngt om något hopplöst ämne som man inte hittar i eget bibliotek ( s.k. Stumpers-service) - vi använder varandras kunskaper i referensfrågor. Nu finns samma i PULS på fi som en Internetlista: Tietopalvelulista (Ref)
- Vid informationssökning är PULS ett bra hjälpmedel.Sedan 1993 kan vi verifiera, skicka och bekräfta fjärrlånebeställningar elektroniskt internt inom Fredrika. Vanliga blanketter används inte. Nuförtiden är vår service snabb.
- Effektueringsgraden är hög, trots att enbart beståndsuppgifter ingår i Fredrika.
Nätverket och personalen: det mänskliga nätverket
Nätverksbibliotekscheferna möts till många ledningsgruppsmöten under åren - vi lär känna varandra och de olika biblioteken. Nyttig kunskap.
- En kärntrupp måste finnas som drar lasset.
- Årliga projektansökningar och redovisningar tvingar oss att formulera målsättningar och evaluera vad vi åstadkommit. Bibliotekschefer i små kommuner med liten personal har både den praktiska kunskapen om dagligt biblioteksarbete och budgetansvaret - perfekt för att genomföra konkreta nyttoprojekt.
- Högtflygande mastodont-projektplaner stöter på motstånd.
Nätverket och kontakter
- Kontakten till andra Fredrika-bibliotek självklar i dag. Förr bara ett litet bibliotek idag många tillsammans på våra villkor, vi kan begära gemensamma offerter, ställa gemensamma krav.
- Landskapsbiblioteken måste söka nya roller - tidigare mest fjärrlånecentraler och arkiverande bibliotek. Men de har fortfarande det regionala ansvaret för det kollektiva minnet.
- Nätverken har kommit för att stanna - de är en faktor att räkna med.
Förutsättningar för fungerande samarbete i nätverk
Yttre förutsättningar
- fungerande teknik & service anställd samordnare/utförare
- stark yrkeskompetens i nätverket
- nätverk av kolleger och IT-kunniga
- förankring i egen kommun och i biblioteken
- arbetsfördelning av uppdrag
Inre förutsättningar
- samarbetet skall uppstå ur konkreta behov hos deltagarbiblioteken, inte tvärtom
- samarbetet skall vara frivilligt, jämbördigt och demokratiskt.
Summa summarum
- Alla bibliotek är öar - men IT kan förena.
- Finns inte den infrastruktur man behöver, så måste man skapa den utgående från egna behov. Vilka modeller har vi om 10 år?
Fredrika - Finlands första allmänna bibliotekskatalog på Internet!
Finländska folkbibliotekens webbplats
Inget bibliotek är en ö - om små biblioteks behov av infrastruktur (referat)
Christina Flemming
bibliotekschef
Malax kommunbibliotek, Finland
Fredrika blev räddningen. Nej, Fredrika är ingen kvinna, hon är ett frivilligt biblioteksnätverk mellan små kommuner i Finland. Via Fredrika kan den största delen av mediabehovet täckas. Via Fredrika sker kompetensutvecklingen och kunskapsutbyte. Via Fredrika kan svåra referensfrågor lösas och via Fredrika ingår lilla Malax vid Kvarken med sina 5 800 invånare, de flesta svensktalande, i ett större bibliotekssammanhang. Nätverkslösningar är vanliga i Finland. 1/3 av landets kommuner ingår i olika slags nätverk. Problem finns, ett sådant är att landet officiellt är tvåspråkigt. Men genom nätverken skapas också den kapacitet som behövs för att också minoritetsspråkets litteratur kan tillhandahållas.
Landskapsbibliotekens roller har därmed ändrats. Bara de mest svårfunna fjärrlånen går den vägen, och de gamla fjärrlånekedjorna har spelat ut sin roll. Kris ger Klös, säger Christina Flemming, bibliotekschef i Malax. Under lågkonjunkturen 1993-94 tvingades vi söka nya lösningar för vår litteraturförsörjning.
I nätverket ingår kommuner med mellan 2000 och 20000 invånare och bibliotek med mellan 1 till 20 anställda. Varje biblioteks eget behov styr innehållet via en ledningsgrupp och arbetsgrupper från tid till annan för särskilda frågor. Datafrågorna hanteras av tre olika dataföretag som är anknytna till nätverket.
I de små kommunerna är vägen kort mellan beslut och handling. Alla ingående kommuner har egna hemsidor på Internet där kataloger och allmänhetens Fredrika finns, och mellan biblioteken kommunicerar man via modemuppkopplat intranet.
Bland de många fördelarna vill Christina framhålla några förutom det fungerande fjärrlånesamarbetet:
Katalogen
- 1990: arbetsredskap för de anställda
- Idag: ett verktyg för alla användare
Projekt
- 1990: Inga projekt
- Idag: Många projekt, bl.a. det interregionala: Bottniska bibliotek i Nätverk med Vasa, Västerbottens länsbibliotek och Fredrika. Alla projekt utförs i samverkan mellan några eller flera bibliotek i nätverket.
Fredrikas särdrag och fördelar är:
- frivillighet - man kan vägra utlån, t.ex.
- tillgång till allas samlingar - nu mer än 1 miljon ex.
- kommunindividuella inköp - ingen gemensam policy.
- tillgänglighet för användarna - man kan se allas öppettider, allas kataloger mm.
- samköp av katalogposter från Btj.
- infosökning via e-post, man hjälper varandra och har tlllgång till systemets hela kompetens.
Infrastrukturen måste skapas efter egna behov. De kräver yrkeskompetens, fungerande teknik, förankring hos många, arbetsfördelning för att förhindra utbrändhet (vilket blir följden om få människor hela tiden ska hålla nätverket levande), frivilllighet, jämbördighet och demokrati. Att infrastrukturen kräver ett högt mått av solidaritet är självklart. Det gäller att ge för att få, det gäller att lära av varandra och - vilket är lätt att glömma när man talar principer - att personkemin fungerar.
Christina Flemming vill gärna nämna Kabelboken i Helsingfors som en stor inspirator, och PULS, rikshemsidan i Helsingfors där det mesta kan hittas enkelt och dit svåra informationsfrågor kan sändas och effektueras.
De viktigaste aspekterna är ändå de mänskliga, de som uppstår när människor möts i cyberspace och behovet skapas av verkliga möten. Det är i de mänskliga nätverken som erfarenheter uppstår och kan kommuniceras till ny kunskap. Det är de mänskliga nätverken som avgör vilka behov de virtuella ska fylla, som formar datorernas innehåll och användning till människornas i de små kommunernas fromma.
Refererat av Uno Nilsson
Sidan kopierad från Internet Archive feb. 2004
Originalsida: http://www.lansbibliotek.halland.net/hkonf98/flemming.htm